Tack!

Så fick man då bekräftelse och orkar en stund igen. För sist och slutligen är det väl det som blogglivet handlar om. Och facebook. Och Instagram. Och hela Internet. Egentligen? Väl? Vi kräver uppmärksamhet och det är väl en del av mänskligheten.

Jag har nog ett par gånger fått höra att jag är stark som lyssnar, tar till mig och vågar erkänna att jag har fel. Och ännu ändra på mig. Stark, eller är det helt enkelt mognad det handlar om? Att mitt sätt inte alltid är det bästa och jag är mogen att erkänna det. För som en vän till mig sa, "jag har inte tagit åt mig det minsta av dina blogginlägg eftersom jag står bakom våra val". Det var skönt att höra! Meningen är inte att skapa ovänner, hur aggressiva inlägg jag än skriver, utan kanske att nå de föräldrar som inte har gjort sina val. Om jag kan påverka genom att dela med mig av mina erfarenheter så gör jag det gärna. För det är det som blogginlägg handlar om. Att dela med sig. Och att få bekräftelse.